Mer att det alltid är så i anime, skulle jag säga. En tiondel så mycket animetroper, så hade serien varit betydligt bättre.
Om jag aldrig ser den sturige tonårspojken som automatiskt är bäst igen, är det för snart.
Både esquites eller elotes är fantastiskt som tillbehör.
https://www.seriouseats.com/esquites-mexican-street-corn-salad-recipe
https://www.seriouseats.com/mexican-street-corn-elotes-recipe
Ja, någon sorts högt satt skadetröskel för att alls få effekt känns som ett rimligt grepp. Och kanske att man kan sänka den genom att angripa en svaghet eller något i den stilen?
Håller med - en sak jag funderade på att nämna tidigare är att om äventyrare jagade val, skulle de borda den och hugga den med svärd.
En sådan här lösning kräver nog att man skriver spelet för det från scratch, men man borde kunna göra ett riktigt bra monsterjägarspel - redan The Witcher brukar...
Frågan är vad vi skulle vilja hända, utan att skriva ett annat system från grunden. Min idé skulle bestå av tre delar.
1) Att det finns en stor risk för knockback/knockdown när man parerar något som är för stort, som trollets klubba.
2) Att vapen kan ha bara ett visst omfång av motståndarvapen...
Stridsreglerna i BRP är mycket riktigt baserade på Steve Perrins erfarenheter från att ha varit med och grunda SCA (varifrån tror ni att träffytorna kommer, liksom?), och av förklarliga skäl hade man få monster där.
Det här tyckte jag var intressant - en extremt lättviktig player-facing BRP-implementation med inslag av PbtA för en värld som är Glorantha med serienumren inte så mycket avfilade som lätt övermålade. Pay What You Want på itch.io.
https://erinking.itch.io/speedrune
Skaparen intervjuad av Jörg...
Påminde mig om att jag har ett reaköpt och aldrig spelat FTL. Mycket bra!
Inte så gammalt men med pixelgrafik så att det inte kan vara alltför krävande är också ypperliga Crying Suns, tematisk granne med FTL.
En variant här är att man kämpar med monstren men till varje pris undviker en fair fight med dem, just för att de är så farliga. Det är i alla fall tesen i OSR, vad jag förstår? Att göra dem faktiskt farliga framtvingar den sortens agerande, jämfört med om man bara spöar dem i en rak fight i...
Jag saknar ofta faktorn "veta vad man gör" i rollspel. Att slåss mot en älg i närstrid borde vara rätt hemskt, men om man kan sina saker borde man kunna jaga den med kastspjut eller pil och båge till rimliga odds (man får knappast kål på den på en gång, men man kan spåra det skadade djuret i...
Jag kommer ihåg hur vår MERP-grupp gång på gång mördades av reguljära orcher (tills vi gjorde en grupp Rohirrim och höll oss på hästryggen, för det rockar), och de trollen som fanns i ett introäventyr (!!) fanns inte på kartan att besegrera i närstrid - den gången jag höll det gjorde...
Om vi tänker litet mer realistiskt, så borde de flesta fantasy-monster vara mycket mer farliga än de levererar i rollspelen. Tänk dig en tremeters jätte - i D&D, eller för den delen RuneQuest, är den inte något vidare farligt monster, men i verkligheten skulle den kännas både enorm och urstark...
This site uses cookies to help personalise content, tailor your experience and to keep you logged in if you register.
By continuing to use this site, you are consenting to our use of cookies.